Men de nordiska EU-l\u00e4nderna \u00e4r inte eniga om hur inskr\u00e4nkande ett tvingande direktiv \u00e4r p\u00e5 v\u00e5ra arbetsmarknadsmodeller. I Finland \u00e4r centralorganisationerna FFC (LO) och STTK (TCO) positiva till EU-kommissionens initiativ p\u00e5 omr\u00e5det och g\u00f6r en annan bed\u00f6mning av f\u00f6rslaget till direktiv.<\/p>\n\n\n\n
\u2014 Det som f\u00f6renar de nordiska l\u00e4nderna \u00e4r att vi inte vill se n\u00e5got som inskr\u00e4nker p\u00e5 v\u00e5r nationella l\u00f6nes\u00e4ttning. V\u00e5r analys \u00e4r att detta direktiv uppfyller det villkoret. Vi g\u00f6r en annan analys \u00e4n svenskar och danskar, s\u00e4ger Maria H\u00e4ggman<\/strong>, chef f\u00f6r den internationella avdelningen p\u00e5 STTK.<\/p>\n\n\n\n Vi g\u00f6r en annan analys \u00e4n svenskar och danskar<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n I f\u00f6rslaget g\u00e4ller ett speciellt kapitel de 21 l\u00e4nder med lagstadgade minimil\u00f6ner. \u00d6vriga artiklar omfattar \u00e4ven de sex l\u00e4nderna som med kollektivavtal s\u00e4tter de l\u00e4gsta l\u00f6nerna.<\/p>\n\n\n\n I n\u00e5gra punkter trycker direktivet p\u00e5 hur viktigt parternas deltagande \u00e4r. Ett exempel \u00e4r om kollektivavtalst\u00e4ckningen \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n 70 procent av arbetstagarna. D\u00e5 m\u00e5ste staten st\u00f6dja partssystemet, men reglerna s\u00e4ger inte hur.<\/p>\n\n\n\n \u2014 Det \u00e4r positivt att man vill st\u00e4rka parterna och deras roll. Och det \u00e4r v\u00e4ldigt bra att man uttryckligen vill g\u00f6ra det genom att st\u00e4rka kollektivavtalen och kollektivavtalsbaserade modeller, s\u00e4ger Maria H\u00e4ggman<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n Till skillnad fr\u00e5n svenska och danska bed\u00f6mningar anser hon att direktivet \u00e4r f\u00f6renligt med EU-f\u00f6rdraget och inte bryter mot f\u00f6rbundet f\u00f6r EU att l\u00e4gga sig i medlemsl\u00e4ndernas l\u00f6nef\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n\n\n\n \u2014 Vi ser inte detta p\u00e5 samma sett som svenskar och danskar. V\u00e5r bed\u00f6mning av den lagliga basen \u00e4r att den h\u00e5ller sig inom ramarna f\u00f6r EU:s kompetens, eftersom det inte finns n\u00e5gra moment som p\u00e5verkar l\u00f6ner eller l\u00f6nebildningen. \u00c4ven i forts\u00e4ttningen kommer detta regleras i kollektivavtal.<\/p>\n\n\n\n Maria H\u00e4ggman<\/strong> understryker att de finl\u00e4ndska facken \u00e4r positiva till att EU-kommissionen vill s\u00e4tta in \u00e5tg\u00e4rder mot problemet med de v\u00e4xande l\u00f6neskillnaderna. P\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i Europa finns problemet med l\u00f6ntagare som inte har sk\u00e4liga l\u00f6ner, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n\n\n\n Andelen arbetstagare som har jobb men \u00e4nd\u00e5 \u00e4r fattiga har \u00f6kat fr\u00e5n 8,3 procent till 9,4 procent p\u00e5 tio \u00e5r inom EU. Och andelen arbetstagare med minimil\u00f6n som har sv\u00e5rt att klara sig p\u00e5 inkomsten \u00e4r 70 procent, enligt kommissionens argumentering.<\/p>\n\n\n\n Men de finl\u00e4ndska parterna \u00e4r inte eniga i bed\u00f6mningen av direktivet. Arbetsgivarna st\u00e5r p\u00e5 svensk och danskt sida. I en f\u00f6rsta kommentar hoppas arbetsgivarna att den finl\u00e4ndska regeringen ska ansluta sig till motst\u00e5ndarsidan.<\/p>\n\n\n\n Liksom i Sverige och Danmark understryker arbetsgivarna i Finlands N\u00e4ringsliv, EK, att en reglering av minimil\u00f6nerna p\u00e5 Europaniv\u00e5 skulle strida mot EU-f\u00f6rdraget. EU f\u00e5r inte l\u00e4gga sig i medlemsl\u00e4ndernas l\u00f6nef\u00f6rh\u00e5llanden, betonar man.<\/p>\n\n\n\n De sex l\u00e4nder inom EU som har kollektivavtalssystem ist\u00e4llet f\u00f6r lagstadgade minimil\u00f6ner \u00e4r inte eniga i sin analys av direktivet. Vid sidan av Finland \u00e4r \u00e4ven \u00d6sterrike positivt till EU-kommissionens initiativ.<\/p>\n\n\n\n Centralorganisationen \u00d6GB \u00e4r anh\u00e4ngare av ett direktiv och har uttalat att \u201dEU:s m\u00e5l \u00e4r vettiga\u201d.<\/p>\n\n\n\n De tv\u00e5 \u00e5terst\u00e5ende l\u00e4nderna med kollektivavtalsl\u00f6sningar, Italien och Cypern, har g\u00e5tt in p\u00e5 lagstiftningssp\u00e5ret och diskuterar internt hur en lag om minimil\u00f6ner kan utformas.<\/p>\n\n\n\n Europafacket, ETUC, stora majoritet ser mycket positivt p\u00e5 direktivet.<\/p>\n\n\n\n \u201dH\u00f6gre minimil\u00f6ner och mer av kollektivavtalsf\u00f6rhandlingar kan uppn\u00e5s genom att direktivet antas\u201d s\u00e4ger dess vice generalsekreterare Esther Lynch<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n Men ETUC kr\u00e4ver sk\u00e4rpningar av skrivningarna i direktivet. Bland annat kr\u00e4ver man en \u201danst\u00e4ndighetstr\u00f6skel\u201d som minimil\u00f6nerna inte f\u00e5r understiga. L\u00e4nderna ska i direktivet \u00e5l\u00e4ggas att ha minimil\u00f6ner som minst \u00e4r 60 procent av medianl\u00f6nen eller 50 procent av medell\u00f6ner, enligt facket.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r direktivet ska antas eller f\u00f6rkastas m\u00e5ste b\u00e5de Europeiska r\u00e5det, d\u00e4r medlemsstaternas ministrar fattar beslut, och Europaparlamentet vara \u00f6verens.<\/p>\n\n\n\n![\"Maria](\"https:\/\/www.sttk.staging.web-veistamo.fi\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2018\/08\/mariah-netti2-1024x672.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nFinska arbetsgivarna oeniga<\/h3>\n\n\n\n
ETUC positivt till EU-direktivet<\/h3>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.sttk.staging.web-veistamo.fi\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2020\/09\/vonderleyen2020.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n