<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6reningsfrihet och strejkr\u00e4tt som en viktig del av den \u00e4r en grundl\u00e4ggande r\u00e4ttighet f\u00f6r arbetstagare i ett demokratiskt samh\u00e4lle. R\u00e4tten bygger p\u00e5 Internationella arbetsorganisationen ILO:s och Europadomstolens r\u00e4ttspraxis och \u00e4r fastslagen i Finlands grundlag.<\/p>\n\n\n\n
Internationella arbetsorganisationen ILO grundades strax efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget vid fredskonferensen i Versailles 1919 med m\u00e5let att universell och varaktig fred bara kan byggas p\u00e5 social r\u00e4ttvisa. Allt sedan b\u00f6rjan har ILO:s huvudsakliga m\u00e5l varit att uppn\u00e5 anst\u00e4ndigt arbete globalt.<\/p>\n\n\n\n
ILO:s grundf\u00f6rdrag \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett fredsavtal. Det bygger p\u00e5 tanken att regeringar och arbetsmarknadens parter har en skyldighet att f\u00f6rb\u00e4ttra villkoren i arbetslivet s\u00e5 att upplevelsen av or\u00e4ttvisa och politisk oro inte leder till en situation som \u00e4ventyrar den fredliga utvecklingen i v\u00e4rlden. Det m\u00e5let \u00e4r fortfarande relevant.<\/p>\n\n\n\n
Principen om f\u00f6reningsr\u00e4tten skrevs ocks\u00e5 in i f\u00f6rdraget. \u00c5r 1949 definierades denna r\u00e4tt mer ing\u00e5ende i en egen konvention (ILO:s konvention nr 87 ang\u00e5ende f\u00f6reningsfrihet och skydd f\u00f6r organisationsr\u00e4tten). Strejkr\u00e4tten erk\u00e4ndes i sin tur f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i ILO \u00e5r 1927 och specifikt som en del av f\u00f6reningsfriheten.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6reningsfriheten \u00e4r grundbulten f\u00f6r trepartssamarbete (statsmakt \u2013 arbetsgivare \u2013 arbetstagare): utan oberoende och sj\u00e4lvst\u00e4ndiga organisationer \u00e4r trepartssamarbete inte m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n
Eftersom f\u00f6reningsfrihet \u2013 och strejkr\u00e4tten som en del av den \u2013 \u00e4r en av principerna som tryggar fred och social r\u00e4ttvisa, har ILO antagit en rad konventioner, rekommendationer och resolutioner som syftar till att st\u00e4rka f\u00f6reningsfriheten globalt. Dessutom \u00f6vervakar ILO genomf\u00f6randet av strejkr\u00e4tten i sin kommitt\u00e9 f\u00f6r f\u00f6reningsfrihet (CFA).<\/p>\n\n\n\n
Redan 1952 uttryckte kommitt\u00e9n att strejkr\u00e4tten \u00e4r ett av de viktigaste s\u00e4tten genom vilket arbetstagare och arbetstagarorganisationer p\u00e5 laglig v\u00e4g kan fr\u00e4mja och f\u00f6rsvara sina ekonomiska och sociala r\u00e4ttigheter. Under \u00e5ren har kommitt\u00e9n ocks\u00e5 bekr\u00e4ftat att arbetstagare och arbetstagarorganisationer ocks\u00e5 har r\u00e4tt att ut\u00f6va denna r\u00e4ttighet. Dessutom har kommitt\u00e9n fastlagt att ett lagligt ut\u00f6vande av strejkr\u00e4tten inte f\u00e5r ge upphov till n\u00e5got skadest\u00e5ndsansvar, eftersom detta i s\u00e5 fall skulle vara fr\u00e5ga om diskriminering p\u00e5 grund av fackf\u00f6reningsverksamhet. <\/p>\n\n\n\n
K\u00e4rnan i arbetslivsregleringen och strejkr\u00e4tten \u00e4r tanken om att skydda den svagare parten och maktbalansen i samh\u00e4llet. Stark f\u00f6reningsfrihet och kollektiva f\u00f6rhandlingar samt fungerande f\u00f6rhandlingsmetoder s\u00e4kerst\u00e4ller att arbetsgivare och arbetstagare \u00e4r likst\u00e4llda i f\u00f6rhandlingsprocessen. D\u00e5 blir \u00e4ven resultatet av f\u00f6rhandlingarna ocks\u00e5 s\u00e5 r\u00e4ttvist som m\u00f6jligt. Genom att s\u00e4kerst\u00e4lla denna balans kan ocks\u00e5 kostsamma och slitsamma arbetstvister undvikas.<\/p>\n\n\n\n
Internationell r\u00e4tt f\u00f6reskriver att strejkr\u00e4tten i vissa specifika fall kan begr\u00e4nsas. D\u00e5 m\u00e5ste tre separata villkor vara uppfyllda; begr\u00e4nsningar m\u00e5ste f\u00f6reskrivas i lag, det m\u00e5ste finnas en godtagbar motivering f\u00f6r begr\u00e4nsningarna i Europakonventionen och de m\u00e5ste vara n\u00f6dv\u00e4ndiga i ett demokratiskt samh\u00e4lle. <\/p>\n\n\n\n
De nordiska l\u00e4nderna har ett unikt arbetsmarknadssystem som bygger p\u00e5 en stark organisationsstruktur och vars reglering bygger p\u00e5 kollektiva f\u00f6rhandlingar. \u00c4ven om de olika nordiska l\u00e4ndernas system inte \u00e4r lika, har de alla en f\u00f6rpliktelse till arbetsfred medan kollektivavtalen \u00e4r i kraft. Med andra ord \u00e4r strids\u00e5tg\u00e4rder mot kollektivavtal f\u00f6rbjudna medan avtalen g\u00e4ller. Det enda godtagbara sk\u00e4let f\u00f6r att bryta mot denna f\u00f6rpliktelse \u00e4r att det finns bevis p\u00e5 att arbetsgivaren brutit mot kollektivavtalet. Detta nordiska system skiljer sig fr\u00e5n m\u00e5nga andra l\u00e4nder d\u00e4r strejker fortfarande \u00e4r m\u00f6jliga om fr\u00e5gor som faller utanf\u00f6r kollektivavtalets ramar.<\/p>\n\n\n\n
I demokratiskt utvecklade l\u00e4nder k\u00e4nns strejker ofta n\u00e5got fr\u00e4mmande idag. Ocks\u00e5 bland arbetstagare kan man tycka att det inte \u00e4r l\u00f6nt att strejka, eftersom det \u00e4r viktigare att trygga sin arbetsplats. F\u00f6reningsr\u00e4tten, r\u00e4tten till kollektiva f\u00f6rhandlingar och strejkr\u00e4tten som en del av dem \u00e4r fortfarande avg\u00f6rande f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en r\u00e4ttvis utveckling av samh\u00e4llet. En arbetsmarknad d\u00e4r likv\u00e4rdiga parter f\u00f6rhandlar fram gemensamma l\u00f6sningar \u00e4r grundbulten i ett stabilt och j\u00e4mlikt samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n
Maria H\u00e4ggman, skribenten \u00e4r chef f\u00f6r internationella \u00e4renden vid STTK<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"F\u00f6reningsfrihet och strejkr\u00e4tt som en viktig del av den \u00e4r en grundl\u00e4ggande r\u00e4ttighet f\u00f6r arbetstagare i ett demokratiskt… ","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"lead_paragraph":"","footnotes":""},"categories":[3],"subject":[],"class_list":["post-33961","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogi"],"acf":{"lead_paragraph":""},"yoast_head":"\n